:: SWEDBOX BOXERKENNEL ::

START : NYHETER : OM OSS : VÅRA HUNDAR : VALPAR : GALLERI : LÄNKAR : GÄSTBOK : KONTAKT :

November 2014 - I går fick vi ta bort vår lille Play då han fått en tumör som började gå på balansnerven, den hade han kanske haft en längre tid men det var först nu den gjorde sig gällande. Det gick i alla fall otroligt fort, så sent som för några veckor sedan vann han sitt tredje raka klubbmästerskap i lydnad på boxerklubben VLO.
Är så otroligt stolta för att vi fått vara en del i hans liv, på den lilla bilden ser man när jag träffade han första gången. Det var på Jahressieger han var fyra månader och inte till salu, dagen efter var han vår. Nu får vi glädjas av hans fina avkommor.

Mer om Play HÄR

___________________________________________________________________________________________________________

KORAD SE UCH SE BCH SE SPCH
LPI LPII Fujiyamas Fouego

Mer om Figo HÄR

___________________________________________________________________________________________________________

Mer om Bobby HÄR

___________________________________________________________________________________________________________

KORAD LP1 Swedbox E-Type "Clay"

E. Korad VDHCH DKUCH NORDUCH Rogneruds Diesel
U. Swedbox Blenda

Swedbox E-Type ”Clay” kom som sista valp i vår E-kull, jag ,Harry, hade redan gett upp hoppet att just ”min” valp skulle komma så jag hade surt gått och lagt mig . När sedan Annethe väckte mig och visade valpen som kommit visste vi båda att han skulle stanna hos oss.

Clay började jag träna med redan samma dag som vi levererade hans syskon, mycket lek och kontaktövningar blev det och han älskade det från första dagen. Han hade en enorm arbetslust och kunde göra vadsomhelst för att göra mig nöjd, vid fem månaders ålder apporterade han som en gud. När han sedan blev tio månader debuterade vi i Lkl 1 med 178,5 p. Veckan efter fick vi 181 p och strax därefter Lp 1 samt lydnadsmästare i boxerklubben VLO 2002. Men jag hade redan börjat märka att allt inte stod riktigt rätt till med hans bakparti. Han hade problem med krypet och slog påfallande ofta i när han hoppade över hindret. Det kom alltså inte som någon större överraskning när vi fick röntgenresultatet HD-B Knä Mbp. Men likväl var det som om hela jorden hade rasat över oss. När det stod klart för mig att vi inte skulle kunna arbeta fullt ut tillsammans tog jag beslutet att omplacera Clay.

Det beslutet kom att ställa till en hiskelig massa bråk i familjen och alla var otroligt ledsna men ca 6 månader senare omplacerades han. Clay hamnade sedan hos en arbetskamrat till mig som hade honom med på kontoret varje dag, och vi passade honom när Lotta, hans matte, var ute och reste. Så vi träffades dagligen fram tills den dagen han gick bort i cancer.

Clay var i sitt sätt en kopia av sin morbror Bobby och en hund som vi aldrig kan eller vill glömma. Vi kommer at minnas och bära med oss honom i våra hjärtan så länge vi lever.

___________________________________________________________________________________________________________

Soerhagens Jackknife "Jack"

E.Korad Soerhagen Rambler
U.Korad Soerhagens Wistaria

Soerhagens Jackknife ” Jackis” såg jag första gången när jag var på kurs med Dolly uppe hos Barbro Dahlström Soerhagens Kennel, han var då 5 veckor och det blev kärlek vid första ögonkastet. Jag köpte honom direkt, utan att ha pratat med Annethe som var med barnen på någon tävling. När jag kom hem och berättade hur det låg till blev det omgående en tur tillbaka till Barbro så att alla kunde träffa honom.

Jack var aldrig liten, han var stor redan när han föddes och vid fem veckors ålder var han dubbelt så stor som sina syskon. Tyvärr fick han inte ner någon av sina stenar utan han blev kryptochid. Det var Annethe som skulle träna honom och de gick på flera lydnadskurser och var på boxerläger men någon tävling blev det aldrig. Jack kunde vi ju inte använda i aveln men man kan säga att han var ”pappa” till alla våra kullar så länge han levde för han älskade valpar och blev snabbt insläppt till valparna av tiken, oftast långt före någon annan hund i familjen.

Jack gjorde nog det bästa MH:t jag någonsin sett en hund genomföra men någon korning kom han aldrig med på p.g.a att han var krypt. Under de nio år vi hade förmånen att ha honom hemma var han bara sjuk en enda gång och det var i kennelhosta, så även om hans liv bara blev nio år så var det nio friska år han fick uppleva och han trodde nog att han var unghund hela tiden.

En helt OTROLGT härlig familjemedlem som vi saknar något enormt.

___________________________________________________________________________________________________________